Medeltid-ca 1600
Härjat, bränt och ihjälslagit
Den 5 februari år 1612 gick en svensk styrka med ett par tusen man över riksgränsen vid Loshult under ledning av Gustav II Adolf. Under drygt en veckas tid härjade svenskarna i nordöstra Skåne – plundrade, brände, slog ihjäl. Gustav II Adolf skrev själv om händelsen i ett brev:
Den 6 februari brändes Broby, Emislöfs, Hjärsås, Knislinge, Kviinge, Gryt, Färlöv, Fjälkestad och Araslövs socknar samt Vanås slott. Den 7 februari brändes Norra Åsums socken och Lillö slott.
Exakt hur drabbat Araslöv blev under svenskarnas härjningståg vet vi inte, men i en notis i marginalen i extraskatte-mantalslängden för år 1612 står om Araslövs socken att ”ytt halvparten av denna skatt, ty den är av fienden avbränd”. Flera av Araslövs arrendebönder fick sin skatt halverad på grund av Gustav II Adolfs krigståg. Dessa bönder bidrog till Färlövsholms och Araslövs välstånd genom skatter och veckodagsplikt, dvs arbete för godsherren. Bönderna blev dessutom pålagda extra statliga skatter i krigstider, men var ändå inte säkra för påhälsningar av de fientliga svenskarna. Efter att Skåne blivit svenskt år 1658 var det många som flydde från Skåne. De lämnade sina gårdar för att bege sig över till Danmark. I 1663 års jordebok listas 50 gårdar som då hade veckodagsplikt till Färlövsholm. Gårdarna hade nedtaxerats till halva gårdar, ”till halva förvandlade”, på grund av stor utflyttning. Under skånska kriget 1675-79 brändes Färlövsholm och Araslöv igen, den här gången av danska trupper. Araslövs ägare, Ebbe Ulfeldt, som gått i svensk tjänst redan år 1652, begärde skadestånd efter krigets slut. Han skriver om förlorad boskap och hästar, om hur skogarna blivit nedhuggna och förödda, att spannmål och matvaror flutit ”som ett bottenlöst såll” och om hur sårade från ett utfall från Kristianstad förts till Araslöv för vård. Dessutom hade en ”skalk och elak människa” stuckit två stora höstackar i brand. |