Hus & landskapHär tittar vi lite närmare på husen, både boningshus och ekonomibyggnader, till Araslövs säteri, och på landskapet närmast runt omkring. Dokument och kartor från olika arkiv ger ledtrådar till hur det sett ut. Det finns även några fina målningar och teckningar av Araslöv från slutet av 1700-talet och 1800-talet.
Ett stort mysterium kvarstår dock. Hur skedde rivningen av den gamla mangården, ”slottet” och de två flyglarna, när och varför? |
Araslöv på kartanDen som tycker om kartor kan verkligen få sitt lystmäte genom Araslöv. Kartorna spänner över 300 år och visar hur landskap och bebyggelse förändrats, eller inte. De kartor som presenteras här är hämtade från Lantmäteriet och Riksarkivet, och är tillgängliga i deras databaser.
|
Christina Ulfeldts Araslöv, 1684-1689Christina Ulfeldt hade två illa åtgångna storgårdar att ta hand om efter faderns död och efter skånska kriget. Hon valde att satsa på Araslöv, och det med besked. På sex år lät hon uppföra inte mindre än 13 hus, bland dem såväl den stora huvudbyggnaden som mindre foderhus och bostadshus till arbetarna.
|
Sophia Elisabeths stenhusSophia Elisabeth Ridderschantz var en driftig ägare till Araslöv. Under hennes tid uppfördes bland annat en stor ekonomibyggnad av sten och tegel. Den byggdes som den största i sitt slag i Skåne, en praktfull byggnad med inmurade citat ur bibeln i varje hörn.
|
Areslöfs Sätesgård enligt Rålamb och GillbergNågon gång på 1780-talet gjorde Anders Sigfrid Rålamb en detaljerad målning av Araslöv. Om målningen studeras noggrant syns både putsade hus, korsvirkeshus och träbyggnader. Rålambs målning kan jämföras med en beskrivning gjord av lantmätaren J. L Gillberg år 1767. Tillsammans ger målningen och beskrivningen en bra bild av Araslöv under senare halvan av 1700-talet.
|
Den italienska villanÅr 1790 skissade arkitekten Carl Fredrik Sundvall (1754-1831) på en ny huvudbyggnad till Araslöv. Han tänkte sig en pampig italiensk villa med en stor öppen vestibul, en två våningar hög salong med kupoltak, och något så modernt som ett badrum och två fasta inomhustoaletter (avträden).
Det byggdes aldrig någon italiensk villa till Araslöv, men planerna var långt framskridna och vi kan se dem såväl på en karta från 1792 som på plats i dagens landskap. |
Araslövs huvudbyggnaderDen nuvarande huvudbyggnaden till Araslövs säteri byggdes år 1807 som ett stenhus i en våning, lite väl blygsamt kan tyckas, men kanske uppfördes den i väntan på något större och mer ståndsmässigt. Vi vet att det fanns långt framskridna planer att bygga ett nytt corps-de-logi i italiensk stil väster om den gamla mangården.
Men när och varför revs den gamla mangården, flyglarna och huvudbyggnaden, som Christina Ulfeldt lät bygga upp på 1680-talet? |
Araslövs träd-gård och avenboksgångSöder och väster om Araslövs kyrka finns rester av en gammal välordnad träd-gård, en park med planterade träd och rester av en allé. Träd-gården har funnits sedan åtminstone början av 1800-talet; kanske har den anor ändå tillbaka till Christina Ulfeldts tid. Parken är idag skyddad, inte minst med tanke på att de gamla träden är värdefulla för den biologiska mångfalden.
|