Hus & landskap
Araslöv på kartanDen äldsta kartan som visar Araslöv är Gerhard Buhrmans skånekarta, daterad 1684. På kartan ser vi välbekanta by- och gårdsnamn som Araslöf, Ferle (Färlöv), Ferleholm, Roalöf, Åby, Tossebro m.fl. Både Araslöv och Färlövsholm är markerade med slotts-symboler.
Kartan från 1792 är intressant. Den visar ett projekt som inte blev av, men som ändå lämnat tydliga spår i dagens landskap. På kartbilden ser vi själva Araslövs säteri längst till höger. Ett litet stycke vänster (väster) om säteriet är ritat en huvudbyggnad omgiven av rektangulära trädgårdskvarter och en bred halvcirkel-formad väg. Den här nya huvudbyggnaden, en italiensk villa, blev aldrig byggd, men en del markarbeten gjordes, bl.a den halvcirkelformade vägen. Dagens märkliga infartsväg till Araslöv, med en till synes helt omotiverad krök, får därmed sin förklaring.
Vi kan också se på kartan, även om det enbart är skissat med svaga streck, planerna på hur en av infartsvägarna till den italienska villan skulle mynna ut i en rondell (snett under ordet FÄLTA till vänster i bilden). Kartan visar också hur jordbruket till Araslöv var fördelat mellan arrendebönderna. Marken var uppdelad i ”fjerdingar”, och bönderna i Färlöv, Roalöv, Åby och Bjärlöv hade ansvar för sina respektive fjerdingar. Nästa karta är Skånska rekognosceringskartan från 1812-20. På den ser vi hur enskiftet av markerna och inrättande av ”farmer” börjat förändra landskapet. Vi ser också att den tre-längade mangården är borta, och ersatt med en ensam byggnad på platsen för den norra flygeln.
I beskrivningen till kartan läser vi om Färlövs socken: ”5/6 delar af all jord är i enskifte lagd, byarna utflyttade, Farmer inrättade och väl bebyggde. –Enskiftet har medfört mera öppen jord, större production af Säd, men minskning af äng och bete” Flera av Araslövs farmer har redan har byggts – Sofieberg, Gustafsfält, Wrangelsdal, Skottlandshus och Hamiltonhill. Nya, raka vägar har anlagts till farmerna. Farmerna arrenderades ut till ståndspersoner, dvs personer ur samhällets högsta sociala skikt. I kartbeskrivningen står: ”Soknens läge är sundt och Vackert; dess utseende förskönas årligen genom utflyttade hemman, välbyggda gårdar och af Ståndspersoner förbättradt Åker bruk.” År 1868 gjordes en karta över ”alla egorne till SÄTERIET ARASLÖF”. Själva säteriet har nu enbart kvar marken närmast omkring, allt annat är skiftat och utarrenderat till farmerna.
På kartan ser vi rondellen, den som var skissad på 1792 års karta. En ganska lång sträcka av den stora vägen (nuvarande väg 19), har flyttats åt väster, helt enligt planerna år 1792. Utmed vägen ligger flera små hus till lantarbetarna (statarna). På den häradsekonomiska kartan från 1926-34 ser vi hur det moderna, industrialiserade, landskapet börjat ta form. Järnvägen har byggts, och den skär utan hänsyn rakt genom äldre strukturer. Karpalunds sockerfabrik har egna stickspår till järnvägen och kring Vinnö station har ett samhälle vuxit fram. Även i Färlöv har villabebyggelsen börjat breda ut sig.
|