Medeltid-ca 1680
Arrendebönderna
I Lunds stift landebok från cirka 1569 möter vi Araslövs bönder för första gången. Landeboken är en förteckning över alla kyrkans tiondegivare, dvs de som var skyldiga att betala tionde till kyrkan. I Araslöv fanns 18 tiondepliktiga gårdar. Varje gård skulle bidra till prästens lön med ett pund råg och ett pund korn. Dessutom skulle prästen ha åtta lamm, fyra eller fem gäss, tre mark i kontanter, två pund råg samt ytterligare en del småsummor.
I extraskattemantalslängden för år 1584 finns 14 arrendebönder (lejebönder) i Araslövs socken, varav 12 i Araslövs by. I 1610 års extraskattemantalslängd listas 15 bönder i Araslöv. På flera av gårdarna fanns även drängar, något som tyder på att bönderna i Araslöv upplevde en högkonjunktur under dessa förkrigsår. Bönderna användes som arbetskraft på stormännens gårdar. Förutom att sköta sina egna gårdar var de skyldiga att göra ett visst antal dagsverke på den huvudgård de lydde under. Det kunde handla om allt från jordbruksarbete till transporter. Som regel var det så att ju närmare huvudgården en ”veckodagsbonde” bodde desto fler dagsverken krävdes av honom och hans familj. De bönder som arrenderade sina gårdar av Araslövsgården skulle även betala en daler var i skatt. I en extraskattemantalslängd från 1612 får vi namnen på bönderna i Araslöv - Laurids Poulsen, Morten Ovesen, två stycken med namn Bent Jacobsen, Anders Bodelsen, Oluf Jepsen, Tosten och Hans Andersen, Svend Jensen, Niels Olsen, Peder Jensen, Gudmund, Anders Nielsen och Svend Hansen. När Christoffer Ulfeldt, på 1630-talet, omvandlade Araslöv till en ladugård under Färlövsholm var bönderna säkert inte informerade om planerna, eller vad det skulle komma att innebära för dem. Omkring år 1652 tog Araslövs ladugård över markerna, arrendekontrakten sades upp, gårdarna lades ner, byggnaderna revs. Araslövs by fanns inte mer. |