Medeltid-ca 1680
S:t Mikaels kyrka
Sägnen berättar om två systrarna, som var osams om en hund. De blev så stora ovänner att de till slut inte tålde att se varandra, eller ens vara i samma hus. Därför lät den ena systern bygga sig en egen kyrka på sin gård i Araslöv. Kan det ha gått till så? Nja… sägnen bör tas med en nypa salt, men det är inte omöjligt att den innehåller ett uns av sanning.
Araslövs kyrka kan mycket väl ha varit en privat gårdskyrka. Den skulle i så fall ha byggts på initiativ av en storman (eller kvinna). Kyrkan är byggd av tegel, som började användas som byggnadsmaterial i Danmark kring år 1200, men den kraftiga och avvikande stengrunden tyder på att tegelkyrkan byggs på grunderna till en äldre stenkyrka. Vilken enskild person, familj eller släkt var tillräckligt välbärgad för att bygga en egen kyrka? Och om den första kyrkan var en stenkyrka, varför revs den, och varför byggdes en ny av tegel? Frågorna är intressanta, men chansen att någon gång få ett svar är liten. På 1400-talet smyckades kyrkan med målningar av Vittskövlemästaren, som var verksam ca 1450-75. Det finns bara fragment av dem kvar idag, framtagna och konserverade i slutet av 1950-talet. Möjligen kan det ha varit Trued Pedersen Galen av Araslöv som beställt och bekostat målningarna.
I ett donationsbrev från år 1439 nämns att kyrkan var helgad åt S:t Mikael. Ärkeängeln Mikael nämns flera gånger i bibeln. Det var han som drev ut Adam och Eva ur paradiset, han som kommer att väga människornas gärningar på yttersta dagen, men i kyrkmålningarnas bilder ses han framför allt som drakdödare. Han finns dock inte på någon av de bevarade målningarna i Araslövs kyrka. Redan vid inledningen av 1600-talet var Araslöva kyrka i ett mycket dåligt skick. Vid en besiktning 1620 konstaterades att stolarna i kyrkan var gamla och odugliga, vapenhuset var i behov av reparation, klocktornet var svagt och skröpligt, kyrkogårdsmuren förfallen, kyrkogårdsporten förfallen och oduglig och kyrkboden, där kyrkans korn brukade läggas, var mycket bristfällig. Under Skånska kriget 1676-79 ska svenskarna ha utnyttjat kyrkan för inkvartering av soldater, som slagit sönder inredningen. Araslövs socken upphörde att existera som en självständig socken redan någon gång under första halvan av 1600-talet, och lades definitivt ner någon gång efter 1658. Kyrkan blev magasin, valven revs och långhuset byggdes på med en andra våning. I ett brandförsäkringsprotokoll från år 1838 beskrivs att byggnaden innehåller magasin, källare, två lägenheter och en ostkammare. På 1920-talet tog Anna och Wolmer Wrangel von Brehmer sig an kyrkan. Den användes då som bostad och fruktmagasin. Paret Wrangel von Brehmer bekostade en restaurering, som återgav byggnaden något av sin kyrkliga karaktär. På 1940-talet skänktes kyrkan till Kungliga Vitterhetsakademin och på 1950-talet gjordes ytterligare restaureringar, bekostade av Riksantikvarieämbetet. Då togs bl.a kalkmålningarna fram. Araslövs kyrka ägs idag av Statens fastighetsverk. Leif och Inga-Britt Ryd har tillsynen av kyrkan. Den används sommartid då och då för gudstjänster, dop och bröllop. Ingela Frid och Nils-Åke Sjösten har gjort en grundlig dokumentation av kyrkan. I boken S:t Mikaels kyrka i Araslöv – berättelsen om en tidigmedeltida dansk tegelkyrka i nordskånsk jordbruksbygd tar de upp allt som är värt att veta om byggnaden - historia, byggnadsdetaljer, målningarna mm.
|