Hus & landskap

Christina Ulfeldts Araslöv, 1684-1689

Året är 1682. I tiondekommissionens dokumentböcker står att läsa:

”Huvudgården i Araslöv… har blivit förbränd i krigets tid… så där ej finns nu för tiden mer än en länga, vilken är väl byggd.”

Det här är den första beskrivningen av själva byggnaderna till Araslöv som hittats i arkiven. En enda välbyggd länga var allt som fanns kvar efter skånska krigets härjningar.

Det är detta Araslöv som Christina Ulfeldt får i arv efter sin far. Och det är detta Araslöv som Christina väljer att satsa på framför det lika illa åtgångna Färlövsholm. I räkenskaperna för Araslöv 1684-86* redovisas hennes byggande.

1684 uppförs ladugården med ekonomibyggnader - ett fähus, en smedja, en loglänga, en stallänga och ett hus att lägga höet i. Stallängan byggs av sten som hämtas från Färlövsholm.

1685 byggs ett mindre hus (12 alnar långt) mellan ladugården och borggården. Det byggs av timmer, mursten och brädor i två våningar. På borggården byggs den stora huvudbyggnaden (30 alnar lång, dvs 18 meter om man räknar med att en aln är 60 cm) med ”fem logementer, stugor och kamrar med fönster på bägge sidor”. Huvudbyggnaden får en spis och två skorstenar. På taket läggs taksten.

1686 byggs ytterligare ”en husbyggnad i två våningar” på borggården av ”något gammalt timmer… samt ett par tusen tak- och murtegel av en annan gammal förfallen byggnad”. Det här huset uppförs parallellt, mitt emot, det mindre huset från året innan. Dessa två hus bildar därmed flyglar till huvudbyggnaden. Dessutom byggs en stor brygghuslänga, en ny brunn grävs, och på borggården byggs två hus, med tre kammare var, till ladufogde och tröskemän.

1687 byggs ett hus att lägga hö i och ett för att stalla oxar i.

Räkenskaperna ger en bild av en gård uppdelad på mangård (borggård) och ladugård. Både mangården och ladugården har i grunden tre vinkelställda hus, kompletterade med en del andra byggnader. Beskrivningen stämmer väl överens med den äldsta kartan över Araslöv  (1700-tal, exakt datering saknas).

Den äldsta kartan över Araslöv ritades någon gång på 1700-talet. Exakt datering saknas. Foto: Riksarkivet

I 1689 års redovisning av Ebbe Ulfeldts kvarlåtenskaper beskrevs mangården kortfattat som ”ett grundmurat hus av tvenne våningar högt med välvda källare under. En stallänga ut till södra gatan… och nordan till på gården, en länga…” 

Byggnaderna värderades till 3000 daler silvermynt.

Ingen av de byggnader som fanns på Araslöv vid slutet av 1600-talet finns kvar idag, förutom den medeltida kyrkan och en källare. Den gamla huvudbyggnaden, det grundmurade huset med välvd källare, revs någon gång kring sekelskiftet 1800, men källaren blev kvar och används fortfarande.
 
* Räkenskaperna återges i en skrift av Pehr Johnsson 1925.