Medeltid-ca 1680

Sjörövare och mordbrännare

Hösten 1381 var det Hansedag i Malmö. Hansan var ett handelsförbund, som härskade över handeln kring Nord- och Östersjön från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet. Hansan omfattade som mest nära 100 städer, med Lübeck som ”huvudstad”. 

Vid tiden för mötet 1381 var Hanseförbundet som störst och mäktigast. Hansans ledande köpmän hade inflytande över det mesta som hände i större delen av Europa. Vid den här höstens Hansedag träffades representanter för de tyska och nederländska hansestäderna och representanter för de skånska städerna. En av de närvarande stormännen var väpnaren Peder Nielsen, son till Araslövs ägare Niels Jensen.

Diskussionerna under Hansedagarna sammanfattades i en ”recess”, en samling lagar eller regler. Under punkt tre i recessen från mötet 1381 garanteras en rad sjörövare och mordbrännare ”fri lejd intill St. Valborgs dag” (1 maj) i Skåne. I gengäld lovade sjörövarna att ge handelsfartygen ”frit lejde med hand og mun”, dvs inte attackera de hanseater som höll överenskommelsen.

Sjörövare och kapare var ett ständigt hot för Hansans fartyg på Östersjön. Vid slutet av medeltiden härjade till och med sjörövare med danska kungens goda minne (kungen ville försvaga Hansan och dess handelsmonopol). Så illa var det inte 1381, men sjörövarna var organiserade och Hansan såg sig tvingad till ett tillfälligt avtal med plågoandarna.
​
Skåningarna garanterade alltså att de inte skulle angripa någon sjörövare under den här tiden (september – 1 maj). Stormännen Jakob Eskilsen och Jens Lavesen gick i god för att ägaren till Araslöv inte skulle ta till våld mot sjörövare om han till äventyrs skulle stöta på dem – ”framledes garanterar Jakob Eskilsen och Jens Lavesen för Niels Jensen till Araslöv”.