Hus & landskap
Araslövs huvudbyggnader
Det finns två bevarade teckningar/målningar av Araslövs gamla mangård. Den ena är en målning av A. S. Rålamb (se även artikeln ”Areslöfs Sätesgård enligt Rålamb och Gillberg”). Den andra är en tuschlavering, gjord före 1796 av Matthias Flensburg. Rålambs målning överensstämmer helt med samtida kartor, medan Flensburgs placering av såväl kyrka som ekonomibyggnader är felaktig. Både Rålamb och Flensburg tecknar däremot en huvudbyggnad i två våningar med två trapptorn. Detta överensstämmer med skriftliga källor från 16- och 1700-talen, som beskriver Araslövs corps-de-logi som en två våningar hög träbyggnad på stengrund. Med all sannolikhet hade detta ”Araslövs slott” Christina Ulfeldt som bygg”herre”.
Men när och varför revs Christina Ulfedts "slott" och dess flyglar? Med ledning av gamla kartor, teckningar och beskrivningar kan vi ringa in när till någon gång mellan 1792 och 1812-20. Den norra flygeln måste dock ha rivits redan före 1807. Då stod nämligen den nuvarande huvudbyggnadens första våning klar, på samma plats som den gamla flygeln. Ska vi anta att hela den gamla mangården, både slott och flyglar, revs samtidigt? I så fall kan vi snäva in tidpunkten för rivningen till 1792-1806.
Ett rimligt svar på frågan varför Christina Ulfeldts Araslöv revs måste helt enkelt vara att byggnaderna blivit för gamla och omoderna. Slottet var en putsad träbyggnad och flyglarna var uppförda i korsvirke. Man kan tänka sig att de inte varit tillräckligt ståndsmässiga för det nya Araslöv som Carl Adam Wrangel höll på att skapa, se artikeln Araslövs farmer - ett riksintresse. Det enda som finns kvar idag av den gamla trelängade anläggningen är källaren, som fortfarande används. År 1807 stod en ny huvudbyggnad klar till Araslöv, en länga i en våning med kraftiga stenmurar. Frågan är om stenhuset egentligen var tänkt som en huvudbyggnad. Den liknar de stenlängor som uppfördes som ladugårdar till de nya farmerna. Kanske var den bara en provisorisk bostad, i väntan på den tilltänkta pampiga italienska villan. År 1833 byggdes stenlängan på med en andra våning, och 1848 med en tredje. Nu blev den definitivt ett ståndsmässigt corps-de-logi med bl.a kök och bakugn på första våningen. Andra våningen var inredd med två tamburer, ett större och ett mindre förmak, skrivrum, matsal, salong, kabinett, sängkammare, två gästrum och jungfrukammare. På tredje våningen fanns inte mindre än 16 gästrum. Åren 1968-69 var det åter dags för en stor förändring av huvudbyggnaden. Hela tredje våningen revs bort.
|