Medeltid-ca 1680
Huvudgård blir ladugård
Genom giftermål och arv kom de två huvudgårdarna Färlövsholm och Araslöv under samma ägare, först till Arvid Trolle och sedan till hans och Beata Ivarsdotter Thotts gemensamma dotter Anna Arvidsdotter Trolle.
För att en gård skulle få kallas huvudgård krävdes att den adlige ägaren själv bodde på gården och att den var ståndsmässigt bebyggd, dvs på ett sätt som anstod ägarens börd och titel. Ägarna till Färlövsholm-Araslöv bosatte sig på Färlövsholm, tre kilometer norr om Araslöv. Araslövs huvudgård försvinner därmed ur källorna. År 1555 höll Anna Arvidsdotter Trolle ett stort syskonskifte mellan sina barn, men utan att Araslöv nämndes. I början av 1500-talet fick adelns huvudgårdar ett nytt privilegium; deras underlydande arrendebönder blev befriade från extra skatter. Detta innebar att de kunde utnyttjas ännu mer som arbetskraft på huvudgårdarna. Men villkoret för skattefriheten var att böndernas gårdar låg i samma socken som huvudgården. Färlövsholm låg i Färlövs socken. Detta innebar att bönderna i Araslöv inte blev skattebefriade eftersom Araslöv ju låg i Araslövs socken. För de skånska huvudgårds-ägarna var sockengränserna ett stort problem. Problemet löstes genom att skapa ladugårdar. En ladugård låg i en annan socken, men sköttes från moderhuvudgården. De skånska adelsfamiljerna hävdade därmed att de bönder som hörde till ladugårdarna även hörde till huvudgården och därför skulle de vara skattebefriade. På 1630-talet hade Färlöv och Araslöv hamnat i släkterna Urup och Ulfeldts ägo. Araslövs huvudgård fanns inte längre, men Maren Urup och Christoffer Ulfeldt uppförde år 1630 en ladugård i Araslövs by. I de skriftliga källorna beskrivs den nya ladugården som en stor bondgård som tidigare varit en huvudgård. Nästa åtgärd för att effektivisera driften av huvudgård-ladugård var att lägga ner Araslövs socken och avhysa bönderna.. 1658 blev Skåne svenskt. I början av 1670-talet inventerade och dokumenterade svenskarna alla gårdar och all jordbruksmark i Skåne. Om Araslöv och Färlövsholm står det (texten översatt till modern svenska):
I Herrgårdsbeskrivningarna 1682 och i 1685 års veckodagsrannsakning redovisas både huvudgården Färlövsholm och ladugården Araslöv. Färlövsholm hade då inget utsäde, inget hö och inga veckodagsbönder, medan Araslöv redovisade 300 tunnor utsäde, inget hö och 72 veckodagsbönder. Araslöv hade flest veckodagsbönder av alla redovisade ladugårdar och mest utsäde av alla ladugårdar och huvudgårdar. Araslöv var en av de absolut största gårdarna i Skåne och hade helt tagit över driften från Färlövsholm.
Snart kom flyttlasset att gå, från Färlövsholm till Araslöv. Läs mer om detta i artikeln ”Christina Ulfeldt berättar” » Idag finns inget att se av Färlövsholm ovan mark, annat än svaga antydningar av vall och vallgrav. På borggården ligger ett modernare boningshus och uthus. Vid en arkeologisk undersökning år 2012 hittades en del större stenar och en grundmur, möjligen medeltida. I källaren till boningshuset framkom övre partiet till en ugn, som även den kan vara medeltida. |